Julskinkan \u00e4r en central del av det svenska julbordet, men dess historia str\u00e4cker sig l\u00e5ngt tillbaka i tiden och har genomg\u00e5tt flera f\u00f6r\u00e4ndringar innan den blev den tradition vi k\u00e4nner idag.<\/p>\n
Tidiga traditioner:<\/strong> Under vikingatiden och medeltiden var grisen ett viktigt djur i det svenska hush\u00e5llet. Grisslakten \u00e4gde ofta rum i november, och k\u00f6ttet konserverades genom saltning f\u00f6r att r\u00e4cka under vinterm\u00e5naderna. Detta saltade fl\u00e4sk konsumerades \u00e5ret runt och ans\u00e5gs d\u00e4rf\u00f6r inte som n\u00e5got speciellt festligt. Ist\u00e4llet var det revbensspj\u00e4ll som betraktades som den finaste delen av grisen och serverades vid h\u00f6gtider som jul.<\/p>\n Julskinkans int\u00e5g:<\/strong> Det var f\u00f6rst under 1600-talet som julskinkan b\u00f6rjade f\u00e5 en mer framtr\u00e4dande roll p\u00e5 julbordet, fr\u00e4mst bland \u00f6verklassen. Den tillagades d\u00e5 genom stekning p\u00e5 spett. Under 1700-talet spred sig traditionen till vissa herrg\u00e5rdar, men det dr\u00f6jde till 1800-talet innan den griljerade skinkan blev popul\u00e4r bland allm\u00e4nheten. Det var under denna tid som skinkan b\u00f6rjade kokas och griljeras med senap och str\u00f6br\u00f6d, vilket gav den den karakt\u00e4ristiska smaken och utseendet vi f\u00f6rknippar med julskinka idag.<\/p>\n Modern tid:<\/strong> Under 1900-talet blev julskinkan en sj\u00e4lvklarhet p\u00e5 de flesta svenska julbord. Med utvecklingen av kylteknik och livsmedelsindustrin blev det m\u00f6jligt att k\u00f6pa f\u00e4rdigkokt och f\u00e4rdiggriljerad skinka i butikerna, vilket underl\u00e4ttade f\u00f6r hush\u00e5llen. Trots detta v\u00e4ljer m\u00e5nga fortfarande att tillaga och griljera sin egen skinka f\u00f6r att bevara traditionen och den hemlagade k\u00e4nslan.<\/p>\n Att tillaga julskinkan enligt \u00e4ldre recept, som det fr\u00e5n Cajsa Warg, \u00e4r ett s\u00e4tt att hedra dessa traditioner och f\u00f6ra dem vidare till kommande generationer. Genom att anv\u00e4nda klassiska kryddblandningar och tillagningsmetoder kan man uppleva en smak av historien och f\u00f6rst\u00e5 hur julfirandet har utvecklats genom \u00e5rhundradena.<\/p>\n Vilken \u00e4r den godaste julskinkan?<\/p>\n H\u00e4r finns det f\u00f6rmodligen lika m\u00e5nga familjerecept som antal familjer i Sverige, men vi lutar oss mot Anna Christina Wargs, mer k\u00e4nd som Cajsa Wargs,<\/a> recept.<\/p>\n Detta recept har en kryddblandning som h\u00e5llt i 250 \u00e5r!<\/p>\n G\u00f6r s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n S\u00e4tt ugnen p\u00e5 175 grader. Ta bort eventuellt n\u00e4t, sv\u00e5l och spola av skinkan med kallt vatten. Torka av skinkan lite l\u00e4tt.<\/p>\n Mortla kryddblandningen ordentligt, vi brukar anv\u00e4nda en kaffekvarn. Gnid in kryddblandningen runt om i hela skinkan samt linda in hela skinkan i ett par lager aluminiumfolie.\u00a0 S\u00e4tt sedan in en stektermometer.<\/p>\n L\u00e4gg skinkan in en panna och st\u00e4ll den mitt i ugnen. Tillagningstiden tar ca 55-75 minuter per kilo. Skinkan \u00e4r klar n\u00e4r temperaturen visar 72 grader. L\u00e5t skinskan sedan vila i ca 15 minuter. Kyl sedan skinkan.<\/p>\n Till en nygrilljerad julskinka s\u00e5 smakar det riktigt gott med ett glas Bonza Reserve!<\/p>\n L\u00e5t det smaka!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Julskinkan \u00e4r en central del av det svenska julbordet, men dess historia str\u00e4cker sig l\u00e5ngt tillbaka i tiden och har genomg\u00e5tt flera f\u00f6r\u00e4ndringar innan den blev den tradition vi k\u00e4nner […]<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":1226,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"categories":[1278,3],"tags":[372,371],"class_list":["post-1225","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-flask","category-recept","tag-cajsa-warg","tag-julskinka"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.vinia.se\/blogg\/vin-och-vanner\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1225","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.vinia.se\/blogg\/vin-och-vanner\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.vinia.se\/blogg\/vin-och-vanner\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vinia.se\/blogg\/vin-och-vanner\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vinia.se\/blogg\/vin-och-vanner\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1225"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/www.vinia.se\/blogg\/vin-och-vanner\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1225\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5942,"href":"https:\/\/www.vinia.se\/blogg\/vin-och-vanner\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1225\/revisions\/5942"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vinia.se\/blogg\/vin-och-vanner\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1226"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.vinia.se\/blogg\/vin-och-vanner\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1225"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vinia.se\/blogg\/vin-och-vanner\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1225"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.vinia.se\/blogg\/vin-och-vanner\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1225"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}