Öl

Så tillverkas öl

Öl tillverkades ursprungligen av vatten, jäst och malt i form av framför allt korn men också vete, ris eller majs. Den kryddades ofta med frukt, bär, honung och örter av olika slag. Sedan slutet av 1000-talet är också humle en huvudingrediens i öl, och i många fall den enda kryddan.

Under öltillverkningsprocessen som kallas bryggning uppstår alkohol naturligt vid jäsningen. Generellt går det till så här:

1. 1. Malten urlakas med varmt vatten vilket frigör smaker, proteiner och sockerarter och skapar mäsk.
   2. Mäsken urlakas och filtreras till vört.
   3. Vörten kokas med humle och eventuell annan smaksättning.
   4. Ölet kyls ner.
   5. Jäst tillsätts.

Öltyper

Öl kan indelas i många olika typer, men huvudtyperna kan sägas vara lager, ale, veteöl och spontanjäst öl. Liksom med vin är en del öltyper specifika för en viss region. 

Spontanjäst öl

Vid spontanjäsning låter man jäsprocessen startas av fria jästpartiklar. Det är den äldsta öltypen, och en tillverkningstradition som förvaltas delar av Belgien, där man brygger lambic. 

Syrligt öl eller suröl som det också kallas är ofta spontanjäst, men kan också tillverkas genom tillsättning av mjölksyrabakterier.

Ale

Ale som är en överjäst öltyp kyls inte ned innan jäsning, och jästen stiger upp som skum till ytan. Den varma jäsningen ger karakteristiska aromer som aprikos, gräddkola och choklad. Generellt används en specifik renodlad jästart som är effektiv och gör högre alkoholhalt och renare doft möjlig.

Ale delas in i brittisk-amerikansk, belgisk stil och tysk. Stilar som i sin tur delas in i fler stilar. Den populära India Pale Ale (IPA) är exempelvis en av omkring 20 sorter inom den brittisk-amerikanska stilen.

Porter och stout hör också till denna kategori. En hög andel rostad malt ger mörkt brun till svart färg. 

Lager 

Den vanligaste öltypen lager är underjäst. Lageröl jäser vid låg temperatur varpå jästen sjunker ned till botten. Efter jäsningen lagras ölet en tid innan buteljering, därav namnet lageröl.

Lager delas in i ljus, mellanmörk och mörk. Färgen hänger ihop med vilken maltsort som använts.

Veteöl

Veteöl är överjäst och skulle kunna räknas in under Ale-typen, men brukar ändå särskiljas som egen öltyp. Vid framställning av veteöl används speciell jäst och minst hälften av kornmalten (den vanligaste malten vid ölbryggning) ersatt med vetemalt.  Det kännetecknas av låg beska och brödiga aromer.

Serveringstemperatur för öl

Lätta och friska ölsorter av exempelvis ljus lager tjänar på att serveras svalt då friskheten framhävs. I mörkare ölstilar med mer aromer låter en något högre temperatur smakerna komma fram bättre. Nedan följer tumregler för vilken temperatur olika ölstilar bör serveras vid.

Lager

Ljus lager: 8–10 grader.´

Mellanmörk och mörk lager: 10–12 grader

Ale i brittisk-amerikansk & tysk stil
Ljus  & mellanmörk ale: 8–10 grader
Mörk ale: 10–12 grader (ev. högre vid sötma)
Ale med tydlig beska: 8–10 grader

Porter & stout
Torr porter & stout: 10–12 grader
Söt porter & stout: 14–16 grader

Veteöl
Lätt veteöl: 6–8 grader
Smakrik veteöl: 8–10 grader

Syrlig öl: 6–8 grader.

Ett tips för dig som vill fördjupa dig är Systembolagets temasidor om öl.